Placera radion i bilen?

Att tänka på

Spänningsmatning och antennens och radions placering är självklara? Man bör också fundera lite på vad som kan hända med radion vid en krock, panikbromsning eller körning i terräng.

Spänningsmatning

För att inte få någon form av konflikt med bilens, om den är modern, Can-Bus system bör spänningen tas direkt från 12 V batteriet eller 12V uttag. Det gör att spänning finns till radion även då tändningen och systemet efter viss fördröjningen slagit av all annan utrustning i bilen.

Radion är konstruerad för att fungera vid en spänningsmatning på 13,8 V, som är en vedertagen standard för mobil radioutrustning. När batteriet är fulladdat är polspänning 12,72 V. När bilens motor går så laddar generatorn batteriet och polspänningen stiger då till 14,2 – 14,4 V.  Spänningen 13,8 V är ett bra medelvärde. Ska du använda radion utanför bilen så ställ nätaggregatets utspänning på 13,8 V.

Använd samma kabeldimension som radioleverantören använder på sitt kablage och använd även de medskickade säkringarna.

Det går också bra att använda bilens cigarettändar- eller tillbehörs uttag. De är säkrad i bilens el-system med 10 ampere eller högre och klarar lätt en 25 W ERP radio. Bilen som jag har radion monterad i har de tre eluttagen säkrad individuellt med 20 A säkringar. De är gula.

Utformningen av uttagen för 12 V är standardiserade enligt ANSI/SAE J563_200902. Standarden säger att uttaget ska klara en strömstyrka av 8 A.

Att använda cigarettändaruttaget fungerar bra om man lätt vill kunna plocka ut radion från bilen.

Radions placering

Placera radion så att displayen är väl synlig och knapparna lätt åtkomliga – OBS – då bilen står still.

Antennen

Antennen är en MA-1501 en s.k. 5/8 våglängder från Komunica.

Vid terräng eller skogsbilsvägsåkning vill jag ha antennen synlig från förarplatsen. I mitt Jag valde en bakre placering av antennen. Den är då fullt synlig i backspegeln.

Brusspärr och tonstyrning

Allmänt

För att slippa höra en massa brus är alla radioapparater utrustade med någon form av brusspärr som öppnar mottagaren då det kommer en signal.

Tonstyrd brusspärr

Kallas även pilotton – används för att selektivt nå en eller flera mottagare i en grupp. De slipper då höra, eller störas av ovidkommande samtal.

• Funktionen kan även användas för att öppna en relästation, repeater, med en s.k. CTCSS tone.
• Sändaren skickar en kontinuerlig ton under sändningen.
• En radiomottagare inställd på samma ton öppnar sin mottagare.
• En sändare utan ton öppnar inte de mottagare som valt tonstyrd brusspärr.
• En mottagare som inte är inställd på tonöppning kan höra alla sändare.
• Används inte  tonstyrd brusspärr säger man att man använder ”öppen kanal”.

Subton – CTCSS

Tonerna är valda så att de ligger under talbandet 300 – 3000 Hz och hörs normalt inte trotsa att en ton hela tiden ligger ute.

CTCSS, Continuous Tone-Coded Squelch System.

För att undvika störningar användes pilotton. Kan exempelvis vara 88,5 Hz som även kallas nummer 9. CTCSS har 50 kanaler.

Mer CTCSS information finns här: http://wiki.sikvall.se/index.php/CTCSS

DTMF

Dual Tone Multiple Frequency. Utvecklat av Bell Lab för tonsignalering i telefonnät. Systemet används i det analoga telefonnätet i Sverige på knapptelefoner. Två toner sänds samtidigt en kort stund. Tonerna ligger inom talbandet och hörs väl. Används bara i början och slutet på samtalet för upp- och ner koppling så de stör inte under samtalet.

Subton – DCS

DCS, Digital-Coded Squelch.

Nästa utvecklingssteg efter CTCSS var  DCS som även kallas CDCSS, Continuous Digital-Coded Squelch System. DCS har 105 standard kanaler, men har tekniskt utrymme för 512 kanaler (8x8x8=512).

DCS koden består av 23 bitar. Kan inte detekteras utan måste ställas in. Kan även använda ”turn off code” vid sändningsslut vilket stänger mottagaren fast bärvågen fortfarande ligger ute.

Den senaste tekniken av styrd brusspärr är HSC och XTCSS. Länk här: https://www.cmlmicro.com/wp-content/uploads/2017/10/ApHSC_XTCSS.pdf